where are you going with your wreeking machine, I just want to help when you feel abandoned.

Johnossi – Dead End

Idag var en sådan dag som hade kunnat bli totalt katastrof. Och allt för den där stormen Emil.
Jag sov fruktansvärt dåligt, jag hade glömt hur mycket det kan blåsa på västkusten (inte så mycket BÄSTkusten just då...) Jag bytte säng till soffan häruppe, sen till soffan därnere men det hjälpte ingenting. Vid klockan fem när jag varit vaken i en och en halv timma, retirerar jag tillbaka till sängen och somnar till slut. Antagligen av utmattning.
Sen försov jag mig på morgonen, och tänkte att den här dagen kan ju bara bli pannkaka.
Men sen vände det! Jag fikade med Rebecca på Stålboms, drack en chailatte och fick livet på rätt köl. Eftermiddagen spenderades i soffan med Vampire Diaries och på kvällen kom Hanna hit och åt thaimat. Yngsta brorsan underhöll oss med alla möjliga konster, bland annat med sin förmåga att sjunga lovsånger och att skela.
Vilken dag.

Det är fantastiskt mysigt att vara hemma och bara umgås med familj och vänner. Den här veckan har haft en dejavu-känsla; veckan innan jag flyttade till Uppsala försökte jag också klämma in så många kompisbesök som möjligt. Det är ett väldigt pusslande fram och tillbaka, ändrade planer och spontana besök. Och det är så svårt att säga hejdå till någon som man träffar i början av veckan, att man klämmer in ett besök till senare i veckan. Fast man egentligen aldrig hinner med att träffa alla andra.
Kan inte några av er flytta upp till Uppsala eller möjligtvis Stockholm?

Hanna, min tysksvensknorska(snart stillahavet) - vän.